Gårdlösaleden en vintervandring 

2018-02-14

Gårdlösaleden, en vintervandring.Från en klarblå himmel lyser solen på ett landskap, täckt med ett tunt lager av snö. En perfekt dag för en vandring längs Gårdlösaleden. För mig är start vid idrottsplatsen det självklara valet och förbi grodresservatet. Det är vindstilla när jag vandrar över fälten mot Listarumsåsen, inne i bokskogen är det mer vitt på marken än vad jag hade väntat mig. Blev inget av de bilder jag sett framför mig, röda löven med bara lite vit snö på.När jag passerat uppe på den vackra ås, som jag förmodat gett namnet åt reservatet, hade jag funderat på att ta en paus och vända åter hemåt, så blev det dock inte. 

Det är bara några få fotspår i snön, men när jag närmar mig granskogen möter jag en kvinna som är ute med sin lilla hund. Vid bron över Sillavads-ån möter så jag nästa dam, utrustad med ryggsäck som tyckte det är roligt att leden är så populär. 

Innan jag kom fram till vindskyddet vid Högalid, slogboden, som jag vill kalla den, var leden blockerad av ett stort nedfallet träd, som jag fick krypa under, för det var allt för snårigt runt vindfället. En del röjningsarbete väntar för ledens arbetsgrupp. 

Efter en välbehövlig fikarast fortsatte vandringen mot kalkbrotten till ackompanjemang av skrikande gäss. När jag närmade mig skepps-sättningarna och domarringarna iakttog geten Greta mig, förundrad från sin upphöjda plats. 

Med Alnabjärs skeppsätning bakom mig kom så jag fram till Gårdlösa, där åsnan Harry hälsade mig välkommen.   

Text och Foto Håkan Gottberger