Julgransplundring!

2017-01-13

Lagom till att snön äntligen kom så var det dags att dansa ut julen i medborgarhuset.

För åttonde året i rad hade Leif Andersson fixat och trixat för att få till det med musik, tävlingspriser, hemlig gäst och godispåsar. Årets sponsor var Petersborgs senap, som ställde upp med tävlingsvinster och godispåsar.

Söndagen den åttonde januari klockan två började festligheterna och scenen hade som vanligt intagits av “plundrarbandet” som bestod av; Marie Andersson, lekledare och sångerska, Therese Mohlin och Sture Andersson, dragspelare, och Jörgen Olsson, trummis.

På golvet, runt den lilla plastgranen, halkade ett fyrtiotal barn omkring i strumplästen och försökte hänga med i de olika danserna, och höll krampaktigt i varandra ty ringarna FÅR ICKE brytas! Som tur är så är det alltid ett gäng andfådda föräldrar som hoppar in i dansen och “hjälper till”, även om de flesta av de “motvilligt frivilliga” går in för det med liv och lust och faktiskt ser ut att ha längtat ett helt år efter att så havre, leka musikanter och raska över isen.

Första dansomgången är över efter en halvtimma, Leif säljer alldeles för billiga lotter som riskerar att ta slut och som det nästan blir bråk om vid ett bord då någon trängde sig före i lottkön (det råkade vara jag), barnen intar förfriskningar och lekledar-Marie har nu fullt sjå att samla alla barnen igen inför tävlingarna. Barnen ska indelas i lika stora lag, i ungefär samma åldersspann, stå stilla i kön de minuterna det tar att förklara regler och ställa ut “rundningsstolar”, och sedan är det full fräs! Det ska gås med potatis i sked, potatis i hand, apelsin mellan benen, ätas kokosboll och kolasnören utan händer, gås baklänges och gås på tidningar. Full fräs som sagt, fikapaus med Ellas bullar och lottdragning i tävlingshalvlek, och sen fortsätter tävlingarna igen. Priser delas ut efter varje tävling och det är ett mirakel att alla lyckas kamma hem minst en vinst när tävlingarna är slut!

Tävlingarna avslutas med familjen Olsson...Oooajajaj...Det är de vuxnas tur och nu är det allvar, inneskor slits av, koftor lämnas kvar vid fikaborden... Lisa, Peter, farmor, hunden och föräldrarna... Det är kaos, rent kaos... Jörgen har tydligen bara använt armarna i trumspelandet uppe på scen för när han förvandlas till Lisa i familjen har han så mycket spring i benen att han föser resten av familjen framför sig i stafetten! Det var en jämn kamp, men Jörgens fösande lönade sig och hans familj kunde kamma hem fina vinster i form av isskrapor! Alla verkade ha klarat sig utan itudragna senor och bristningar. “Familjestolarna” tas bort igen, golvet fylls med barn som ska dansa finaldansen “raketen” och sedan sätta sig på golvet för att vänta... Och vänta fick de göra, tomten hade nämligen bantat och byxorna var för stora! Det letades livrem bakom scen, och barnen väntade, och väntade... Och den som väntar på nå ́t gott, väntar inte förgäves! Till slut kom han, och påsarna med godis räckte!

Ett tvåtimmarspass fullmatat med dans och lek är till ända! Julen har återigen dansats, och lekts, ut i byn och vi tackar Leif & Co för det fina arrangemanget som går som på räls, och blivit en fin tradition!

Familjen Olsson

Text: Hanna Barck
Foto och video: Hanna Barck &
Malin Gezelius (som med risk för livet vågade sig fram för att filma familjen Olsson...)

De mindre barnen springer (hit och dit) med potatis i hand (och mun)...

Kokosbollsätning utan händer, med publik

Godisutdelning!