Poppis med loppis – skynda och fynda!

2015-02-08

Upp ur sängen, det är lördag och jag ska Wallraffa på idrottsföreningens månatliga loppis. För att smälta in bland försäljarna har jag iklätt mig långkalsonger, pälskängor och varm jacka. Kollar i spegeln, jodå det kommer att funka.

På vägen till Smedstorps Brandstation räknar jag bilar: en, två, tre... femtiosju… sextioåtta… SJUTTIOTVÅ – jo, det är sant. 72 motorfordon står prydligt uppradade på parkeringsplatsen och längs gatorna.

Jag kom igång meddetsamma. Placerades hos Ingela, på den textila avdelningen. – Det är bara att sälja, sa hon och berättade att allting kostade ungefär vad kunderna ville betala. – Typ tio kronor för en sån, tjugo för en sån, den tar jag fyrtio för och sen kan man slå ihop en hel hög för en hundralapp. Eller åttio, om det känns bättre.

OK, då var det bara att börja. Min första kund rev och slet i tygstyckena och bestämde sig slutligen för några dukar, en tröja och en mössa. Hon fick själv bestämma summan, men fick välja mellan sextio och åttio kronor. Hon valde sextio.

Sen gick det undan. Det var mycket folk runt borden och de flesta visste precis vad dom var ute efter. Med glada miner lättade man på plånboken och fick fina grejer med sig hem. Jag tog en paus och gick in på bok-, leksaks- och porslinsavdelningen. Så fin ordning på hyllorna har jag aldrig sett på en loppis. Glas och karaffer var diskade och stod givakt på hyllplanen, såg fram emot nya ägare som skulle ta hand om dom. Och längst in i hörnet bland leksakerna fyndade de små, små människorna bland leksaker, spel och pussel.

Ulla, Karin och Lena hade mycket att stå i, pengar växlades och kommersen tycktes aldrig stanna. Ulla berättade att just idag hade hon sålt finfina Brio-leksaker. Och jakttroféerna var omåttligt populära objekt.

Ulla, ja… En av föreningens många eldsjälar, som tillsammans med Henry håller ordning på arrangemanget. Idrottsföreningens loppis har sedan 5-6 år hållits första lördagen varje månad. Omåttligt populär och med hög omsättning på grejerna.

Nähä, här kan jag inte stå och ”skubba”. På väg tillbaka till Ingela stannar jag hos Patrik och köper en tjock grillad med bröd. Man blir hungrig när man jobbar.

Lite, lite mindre att göra nu, kunderna strosar runt bland skor, tröjor och handdukar. Jag säljer lite grand, men min kassa ligger inte i närheten av vad min handledare cashat in. På gårdsplanen utanför brandstationen ligger möbelavdelningen. Lars går omkring med handväskan på magen och inkasserar riksdaler för soffor, stolar och bord. Där har det sålts bra, ska jag säga. Lagret har tunnats ut ordentligt och barnvagnarna som jag såg på morgonkvisten är redan sålda och bortforslade.

Hoppsan, jag glömde ju nästan bort: det finns ytterligare några avdelningar på Smedstorps loppis. Nämligen en med bland annat varjehanda elektronik och armaturer, samt ett konstgalleri. Lamp- och elektronikavdelningen bemannades av Alvar, Per och Elna.

Efter samtal med galleristen Niklas, förstod jag att här fanns visst intresse bland köparna. Både målningar, blyertsteckningar, inramade trycksalster och annat att dekorera hemmets väggar med såldes.

Efter två timmars kommers stängdes loppisen för den här gången.Nästa tillfälle att fynda blir lördagen den 7 mars klockan 10.

Så, väl mött igen, hälsar Smedstorps Idrottsförening.

Fotnot: en omstridd journalistisk metod (urspr Günter Wallraff) som tangerar annan undersökande journalistik, där reportern inte varit helt öppen med sitt syfte.

Vid pennan: Gun Dymling Faxheden

Foto: Kristina Eriksson