|
Vernissage på hÖsterlenSalongen
Klockan är precis tolv när jag svänger in på grusvägen mot GyllenGården utanför Smedstorp. Bilarna står tätt parkerade och så glatt överraskad jag blev av att se så mycket folk mitt ute på den skånska landsbygden en lördag i oktober. Folk är uppklädda och förväntansfulla. Det bjuds på både cider och vitt vin. Folk minglar runt. Det är mycket liv och rörelse och i allt detta försöker Dennis Dahlqvist som är konstkritiker i SVT´s Kulturnyheterna göra sig hörd då han skall inviga utställningen. Han får uppmärksamheten riktad mot sig och han börjar med att presentera sig som Skandinaviens mest kända konstkritiker. Kulturnyheterna visas ju faktiskt både i Sverige och bland annat i Danmark och har varje vecka 1,5 miljon tittare. Han har sedan starten år 2001 arbetat på Kulturnyheterna och menar på att detta är nyckeln till hans framgång.
Han fortsätter med att hylla Hans och Ann-Mari för att ha kommit på denna briljanta idé. Detta är som han säger en enorm succé som redan nästa år kommer att vara mycket större. Men samtidigt undrar han varför ingen har kommit på detta tidigare. Visst har vi en konstrunda på påsken och som alla vet är det ju alltid svinkallt och har man ännu mer otur så ligger snön fortfarande kvar. Detta är ju den absoluta bästa tidpunkten att ha en konstrunda på. Hösten på Österlen är underbar och idag den 4 oktober är det även sensommarvärme med hela 17 grader ute. Solen lyser underbar och naturen är fylld med vackra färger och alla stockholmare har flyttat hem igen, säger Dennis. Sen finns det inte heller så mycket annat att göra på hösten, som han uttrycker sig. Han riktar ett stort tack till alla konstnärer som är med på utställningen och tycker synd om dem som inte anmälde sig.
Hans och Ann-Mari tar över talet och berättar att under fem helger framöver kommer hÖsterlensalongen vara öppen. Alla konstverk är till salu, men att hämtning kan ske först efter den 2 november. Det informeras om publikens pris ”Guldramen”. Alla som vill får rösta på deras favorit bland konstverken och lägga sitt röstkort i en vacker trälåda. Den som får flest röster vinner guldramen och får ett presentkort gällande inramning på en ramverkstad i Lövestad.
Efter invigningen får jag en kort pratstund med Ann-Mari som berättar att det hela började i maj. Hon tyckte att hon ville komma på något inför hösten och göra något mer utav det. En höstsalong, tänkte hon. Det hade varit något att anordna och just i detta kom namnet till henne – hÖsterlensalong ska det heta. De har under årens lopp anordnat många olika utställningar ute på GyllenGården, men detta är något nytt som kommer att återkomma redan till nästa höst. Konstnärer som ville delta fick anmäla sig med sina verk och sedan fick en jury bestående av tre person, dvs. Frank Björklund, Peo Nilsson och Dennis Dahlqvist välja ut vilka som skulle vara med. 21 konstnärer är med i år och utav alla inkommande bidrag har ca 75-80% gallrats bort.
Vilka är då dessa tre personer som ingick i juryn. Ja, Dennis har jag nämnt tidigare i texten men Frank är en konstnär, målare, tecknare och grafiker med utställningar i både Sverige och USA. Peo är värderingsman och f.d. gallerist på Galleri Max i Ystad. Tillsammans har dessa tre valt ut just dessa konstverk som hänger här idag. Det tuffa jobbet har gjort att en del kända namn har försvunnit men samtidigt har många mindre kända namn tillkommit. Här finns allt från fotokonst till akvareller, glas och symaskinsbroderier.
Jag fortsätter att mingla runt och pratar med några utav konstnärerna som är här idag. Först träffar jag på Roland Nilsson som har ett bidrag med i år. Hans verk är nummer 1 i utställningen och heter Leaving Malmö. Han har mer eller mindre alltid fotograferat men de sista 15 åren har det varit lite mer ur ett konstnärligt perspektiv. Till vardags arbetar han med IT och är utbildad sjuksköterska så att fotografera är ett sätt att koppla av på för honom. Motiven är Österlen, kanske inte så konstigt eftersom han bor i Brantevik, samt urbana motiv. Sin första utställning hade han 2003 och sedan 2004 har han haft galleri i Brantevik, med undantag för åren 2009-2011 då han var bosatt på annan ort. Han har öppet varje påsk och sommar för den som vill komma och besöka honom på hemmaplan.
Jag tackar för pratstunden och hittar sedan Cilla Lindqvist Sjöberg som är från Borrby. Jag kunde snabbt placera henne ihop med rätt konstverk bara av att titta på hennes örhängen. I öronen dinglade syrullar och givetvis var det hon som skapat symaskinsbroderierna. Hon hade två konstverk med i utställningen. Detta var något nytt för mig. Har aldrig stött på denna form av konst innan. Det verkar inte vara helt enkelt. Sidentyg sys fast i många lager och man syr med matarna bortkopplade och med en speciell pressarfot som man fram till på 1970-talet använde för stoppning av lagning. Denna gör att tyget kan röra sig fritt och att man på så sätt kan teckna med tråden. Först skissar hon på papper för att sedan föra över den spegelvänt. En tavla tar cirka 40-50timmar och på frågan om detta är hennes hobby eller om hon är yrkessam inom textilhantverket så blir svaret snabbt: ”Det är mitt liv”.
Nisse Backman som är hemmahörande både i Gårdlösa och i Sköndal utanför Stockholm har även han två konstverk med i utställningen. Två helt olika former av tavlor, tycker jag. Den ena speglar vägen mellan Vitaby och Vitemölla och alla ni som har kört den vägen vet hur underbart solen speglar sig mot havet och att man nästan kan drömma sig bort om vad som finns bortom havets horisont. Den andra tavlan är mer ur ett kortare perspektiv där man ser hur skuggorna faller på grannhuset. Sedan 1980-talet har han målat i både akvarell och olja, men inte förrän han blev pensionär och fick mer tid över kunde det få ta en större plats i hans liv. Nu tillhör han Målargruppen Maria i Stockholm och ungefär tre dagar i veckan är han i deras gemensamma ateljé i Stockholm och målar.
En annan lokal kändis är Håkan Gottberger. Han har sedan år 2008 bott i Smedstorp då han lämnade Malung för Österlen. Hans bror bodde här nere och hans föräldrar var från Skåne så det var inte helt främmande marker att beträda. Två av hans fotografier finns med i utställningen och för att beskriva Håkans sätt att fotografera på citerar jag Malin Skinnar som har skrivit så här: ”Är en fotograf som andas bilder och möter världen med sitt bullrande skratt – en poetisk bildfångare med själen som insats och ett långt liv av intryck”. Sedan 2010 har Håkan ställt ut i gamla Magasinet bredvid Leif Handlare under påskhelgen. Att fotografera är hans hobby och så länge han tycker att det är kul kommer han fortsätta och det är vi alla tacksamma för då han skapar helt fantastiska bilder.
När jag är på väg för att lämna vernissagen så träffar jag på Gunilla Kumlin Bristedt som precis har anlänt från Stockholm. Hon är bara nere över dagen, men berättar att hon från påsk till oktober annars bor i Lunnarp. Sin första utställning hade hon 1976 då hon bodde i Båstad. Hon ställer ut i hela Sverige och även mycket utomlands såsom Paris t.ex. Motiven med vallmon är återkommande inom hennes konst och från att ha ställt ut i hela vida världen så hänger nu hennes tavlor på GyllenGården utanför Smedstorp.
Jag hade kunnat tillbringa hela eftermiddagen här ute bland en massa underbara människor, men väljer att tacka för mig. Jag kan varmt rekommendera denna hÖsterlensalong för alla och varför inte passa på att ta en fika i deras café eller titta in i deras butik. Ja och orkar man inte cykla hem igen så kan man alltid sova över för här finns allt under ett och samma tak. Galleri, boende, café och butik finns här. Vilket fantastiskt ställe mitt ute på den skånska slätten.
Text: Tina Tengvert Foto: Håkan Gottberger
|
|
