En dag på Högalid.

2013-03-06

Tomelilla är den kommun i Sverige som har flest nötkreatur och på Högalid i Smedstorp, hos Kerstin och Kent Palm, hittar vi närmare femhundra av dessa kossor. För att vara mer exakt så var det när vi hälsade på 470 stycken varav 220 var mjölkande.

På Högalid handlar det alltså om mjölk och modern mjölkproduktion. Under våren 2013 har man invigt det nya kostallet där kossorna stillsamt vandrar runt mellan de olika avdelningarna. På ett ställe äter kossan. När hon är mätt går hon och lägger sig och idisslar i "vilavdelningen" och när hon känner för det går hon och ställer sig i kön till mjölkroboten. Där läser en snillrik konstruktion av datachipet på hennes halsband så att roboten vet vilken ko det är och hur spenkopparna skall placeras på just hennes spenar.

Medan hon mjölkas får hon lite gott att smaska på och när det hela är klart öppnas grinden och hon kan gå vidare. Förmodligen går hon bort till foderbordet för att äta lite av de ca 45 kg foder som hon vill ha varje dygn. Fodret består av en blandning av gräs, majs, halm och HP-massa och det är rejäla lass som går åt och automatiskt sprids ut på foderborden. Runt 16 ton foder per dag tuggar kossorna i sig.

Hela kostallet är en imponerande anläggning. Det ligger ett lugn över hela anläggningen. Kossorna rör sig sakta mellan de olika avdelningarna och det mesta arbetet sköts automatiskt. Fodret blandas och sprids ut på foderborden. Gödselrännorna skrapas och gödseln flyter av sig självt ut till den stora gödselbrunnen. I vilavdelningen, där korna ligger på en form av skumgummimadrasser, tuggas det stilla.

Det luktar inte ens särskilt mycket för även om det handlar om massor av kodynga så klarar ventilationen det. 

– Vi började med att schakta för bygget sommaren 2011, berättar Kent Palm. Sedan byggdes själva huset från oktober samma år och så började vi med all gjutning i april 2012 och nu är det klart – nästan. Ärligt talat så var det här ett större jobb än vi kunnat ana, och man är ju inte 35 år längre. Det är tur att vår son Mikael och hans Anna är på väg att ta över.

En trappa upp, med utsikt över hela stallet, finns kontoret som Kerstin kallar det. Själv tyckte jag det mer liknade flygledartornet på en större flygplats. Här uppifrån har Kerstin inte bara överblick över alla kor, hon har även fullständig koll på varje enskild kossa genom datorerna på bordet. Där står allt att läsas om varje ko. Nummer och namn. Vad den ätit. När och hur mycket den mjölkat. Och då inte bara hur mycket den mjölkat totalt utan hur mycket det kommit från varje spene. Om något avviker så slår datorn larm och Kerstin går och tittar till den ko det gäller. Egentligen behöver inte Kerstin datorn för att hålla ordning på sina kor för hon har alla "i huvudet". Känner igen var och en. Vet vem som kalvat just nu och vem som snart sinar osv. Men naturligtvis underlättar datorn allt pappersarbete.

På tal om kalvar så föds det i genomsnitt en kalv om dagen på Högalid. Kvigkalvarna blir kvar och växer upp till mjölkkor medan tjurkalvarna redan efter ett par dagar flyttar till Danielssons på Larsbo för att om några år bli entrecote, högrev, lövbiff och allt vad det heter.

Besök på Högalid

Passa på att se hur en av Sveriges modernaste ladugårdar fungerar. Söndagen den 24 mars mellan klockan 13.00 - 15.00 är det öppet hus på Högalid för barnfamiljer och andra nyfikna. Fredag 22 mars klockan 10 -15 är fackfolk välkomna.
Var god anmäl er hos Kent Palm, telefon 0708744550. Hjärtligt välkomna!

Text Mats Josephson

Foto Kristina Eriksson